Neuroticism är draget i femfaktormodellen som handlar om hur lätt och hur starkt du reagerar med negativa känslor som oro, irritation och nedstämdhet. Motsatsen kallas emotionell stabilitet. Neuroticism är ett vanligt personlighetsdrag, inte en diagnos eller ett tecken på psykisk sjukdom.
Senast uppdaterad september 2026
Personer med hög neuroticism känner ofta obehag tydligare och snabbare. De oroar sig lättare, kan bäva inför saker och tar längre tid att återhämta sig efter motgångar. Många är också mycket uppmärksamma på risker och på hur andra mår.
Personer med låg neuroticism — hög emotionell stabilitet — blir mer sällan uppskakade av stress och återhämtar sig ofta snabbare efter motgångar. De kan verka lugna under press. Det betyder inte att de inte känner svåra känslor, utan att de mer sällan blir överväldigade.
I den mest använda indelningen har neuroticism sex underdrag: ängslan, fientlighet, nedstämdhet, social osäkerhet, impulsivitet och stresskänslighet. En person kan till exempel vara lätt orolig utan att bli lätt arg.
Forskning finner att hög neuroticism hänger ihop med större sårbarhet för bland annat ångest och nedstämdhet. Det är ett samband på gruppnivå, inte en förutsägelse om enskilda — och många med högt resultat mår bra. Har du långvariga besvär kan vården göra en bedömning.
Långtidsstudier finner att människor i genomsnitt blir mer emotionellt stabila från ung vuxen ålder och framåt, alltså att neuroticismen minskar. Det är genomsnitt, men det tyder på att draget inte är låst.
Nej. ”Neurotisk” i vardagligt tal är ofta nedsättande. I femfaktormodellen är neuroticism en neutral skala som alla ligger någonstans på.
Inte i sig. Draget kan ge obehag, men också känslighet, noggrannhet och vaksamhet för faror. Det viktigaste är ofta hur man lär sig hantera känslorna.
BeBalanced.ai börjar med ett Big Five-test, och vägledaren använder din profil för att anpassa samtal och övningar. Appen är utvecklad tillsammans med psykologspecialister.
BeBalanced.ai är ett verktyg för självinsikt och emotionell träning, inte vård eller behandling. Behöver du någon att prata med nu, ring Självmordslinjen på 90101. Vid akut fara, ring 112.